I dag var det, äntligen, dags för makens operation.
I flera månader har han haft ont i sin handled, men tänkt att det går nog över snart. Det gick aldrig över, och till slut fick jag iväg honom till läkaren.
Det var ett ledband i handleden som hade gått av. Inte så konstigt att han hade ont och att det inte gick över.

Det var mer omfattande än vad läkaren trodde, det var väldigt inflammerat där inne så det var lite svårare att få allt på plats igen. 1 1/2 timme tog operationen.
Vid 8 fick jag ett sms av honom att han skulle stänga av mobilen för snart var det dags. Vid 10.50 fick jag sms igen om att han var vaken och att allt gått bra.
Redan vid 11.30 var det dags för honom att åka hem.

Jag gick hem vid lunch för att ta hand om honom. Inte bra att lämna honom ensam när han varit sövd. Kändes ännu mer att jag inte ville lämna honom själv när han fick åka hem så fort.

Han mår bra och har inte så farligt ont, än.

Tycker synd om honom som ska behöva gå med gips i 12 veckor! Han är sjukskriven fram slutet av juli, få se hur det går med tanke på att han har eget företag.
Tvingar honom att ta det lugnt, inte det lättaste då han är den typen som alltid har något som ska göras och blir rastlös av att sitta stilla.
Han som hade så mycket planer för vad han skulle göra på landet i sommar. Tur att landet finns kvar och att det går att göra nästa sommar.

Blev middag på restaurang med bästa mammagänget i kväll.
Synd bara att tiden går så fort när vi ses.

Maten lagade en av mina grannar. Gillar verkligen hans restaurang, den bästa här i området.

I dag hade de äntligen sopat gatan från allt grus, eller bara halva gatan har de gjort. Varför inte ta den andra halvan när de åkte tillbaka. Vi bor på en återvändsgatan.
Målet för kommunen var att det skulle vara klart den 15 maj, nästan så de klarade vår gata om de nu tar bort det sista också.
Tror vi bor på gatan som kommunen glömde bort. Det är samma sak på vintern, de tar alltid vår gata sist. Ibland kan de ta 1 dygn innan de kommer till oss.

Barnen var riktigt glada när de kom hem. Äntligen går det att cykla på gatan. Visst går det med grus också men inte lika bra.
Många barn på gatan kom ut och gjorde mina barn sällskap på cyklarna när de såg att de var ute.
Det går bra att låta barnen cykla på vägen, men jag skulle aldrig låta de vara själva ute.

Kul att Lilleman kan vara med och cykla i år. Förra året var han också med ute och cyklade på sin balanscykel, men han hade inte samma fart då. I år hänger han med de andra när det cyklas fram och tillbaka.
Han använder både sin balanscykel och den nya med stödhjul. Tror han gillar den nya bäst, han får mer fart på den.

Gillar verkligen det gamla huset här på landet. Det är från 1800-talet någon gång.
Bara denna stora nyckel är roligt att äga.

Är helt förvirrad på dagarna i dag. Har flera gånger trott att det är söndag och tänkt plocka ihop här. Blir förvirrat direkt när man är ledig någon extra dag och kan vara lite längre på landet.

Det bästa med vårt land måste vara all skog vi har.
Så mysigt att ta en promenad i skogen. Ofta brukar vi ta en promenad runt tomten efter middagen. Det brukar ta nästan 30 minuter, vi har då två barn med oss som går lite långsammare än vi går normalt.
Har inte mätt sträckan, Endomondo sa 1 km i dag, dock är mottagningen sådär så den tappar ibland.